Svensk domstol bifaller Spelinspektionens nekande av bingolicens
Jacob Mitchell 
Viktiga takeaways:
- Hovrätten bekräftade Spelinspektionens nekande av bingolicens.
- Verksamhetsutövaren Föreningen Idrottens Spel sökte tillstånd för 297 butiksterminaler.
- Regulatorn citerade lämplighetsproblem för icke-traditionella bingoplatser.
- Domstolen upphävde ett tidigare beslut som gynnade operatören.
- Beslutet kan påverka bingons hållbarhet och finansiering i Sverige.
Hovrätten i Jönköping har bekräftat Spelinspektionens beslut att neka tillstånd för drift av icke-tillfälliga elektroniska bingoterminaler utanför traditionella bingohallar. Detta beslut bekräftade speltillsynsmyndighetens befogenhet att begränsa var bingo kan erbjudas enligt Sveriges spellag. Beslutet upphävde ett tidigare beslut från en förvaltningsdomstol i Linköping som skulle ha tillåtit detaljhandelsbingoverksamheten.
Bakgrund till bingolicenstvisten
Operatören Föreningen Idrottens Spel i Sverige ansökte i juni 2023 om en Tillstånd att tillhandahålla välgörenhetsbingo via elektroniska terminaler. Dessa terminaler var avsedda för cirka 297 butiker runt om i Sverige, främst i små butiker och kiosker. Föreningen syftade till att driva dessa terminaler utanför den etablerade ramen för traditionella bingohallar.
Spelinspektionen avslog ansökan den 21 mars 2024, med hänvisning till oro för att icke-tillfällig bingo utanför traditionella hallar skulle inte uppfylla det lagstadgade ”lämplighetskravet” enligt 3 kap. 1 § spellagen (2018:1138). Tillsynsmyndigheten lyfte fram allmänintresset, särskilt att kiosker ökade tillgängligheten för barn och ungdomar på grund av lägre social kontroll i detaljhandelsmiljöer.
Lämplighetskraven inkluderade att säkerställa att spelverksamheten är mycket säker, har en hög konsumentskyddsnivå, begränsar negativa effekter och används inte för att stödja brottslig verksamhet. I november 2024 höll förvaltningsdomstolen i Linköping inledningsvis emot Spelinspektionen och beslutade att spellagen inte uttryckligen begränsade icke-temporär bingo till traditionella bingohallar. Denna domstol betonade flexibilitet för marknadsförändringar och efterlämnade ärendet, vilket i praktiken ogiltigförklarade tillsynsmyndighetens avslag.
Appellationsdomstolens avgörande och branschpåverkan
Spelinspektionen överklagade därefter Linköpings domstolens beslut. Kammarrätten har nu upphävt domen i november 2024 och återinfört tillsynsmyndighetens ursprungliga vägran att godkänna tillståndet. Hovrätten betonade att spellagen återspeglar en restriktiv inställning till självbetjäningsterminaler.
Domstolen noterade att lagen innehåller uttryckliga gränser för tillåtna platser för spelautomater, med vissa undantag för bingo som traditionellt är begränsade till miljöer med stark social kontroll, såsom bingohallar eller licensierade restauranger. Det stödde tillsynsmyndighetens uppfattning att placering av bingoterminaler i detaljhandelskiosker och butiker skulle undergräva det skyddande sammanhang som lagstiftaren föreställde sig.
Operatörens föreslagna modell representerade en ”total förändring” av det nuvarande systemet, vilket potentiellt ökade de cirka 50 traditionella bingolokalerna till nästan 300 spridda butiker. Överklagandenämnden drog slutsatsen att det fanns tillräckliga skäl enligt de lagstadgade lämplighetskriterierna för att neka tillståndet.
Konsekvenser för svensk bingoverksamhet
Operatören varnade för att detta beslut kan hota onlinespel i Sverige. Dessutom föreslog det att beslutet skulle kunna minska viktiga finansieringsflöden i samband med välgörenhetsbingoverksamhet. Detta resultat förstärker tillsynsmyndighetens tolkning av spellagen beträffande lämpliga miljöer för vissa spelaktiviteter och vikten av att upprätthålla social kontroll i spelmiljöer.
